Syftet med artikeln var att undersöka huruvida några maskrosbarn uppvuxna på statliga barnhem i Rumänien upplever att nära relationer haft betydelse för deras liv. De frågeställningar som behandlats i artikeln har varit gällande huruvida det förekommit viktiga personer under deras uppväxt och huruvida dessa relationer tillgodosett viktiga grundläggande behov.I studien användes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fyra olika maskrosbarn. Studien har utgått från ett interaktionistiskt perspektiv gällande tolkning och Turners (2002) transaktionella behov har utgjort tolkningsramen.Resultatet visade att det förekommit nära relationer under respondenternas uppväxt som i stor utsträckning tillgodosett viktiga behov gällande bekräftelse, tillit, vinst, grupptillhörighet samt verklighets-förankring..

Den statliga sjöfarten idag är ett område med många inblandade myndigheter och en oklar uppgiftsfördelning. Det är även svårt att se hur väl organiseringen av den statliga sjöfarten är uppbyggd för att klara en kris eller ett krig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur effektiv den statliga sjöfarten är vid en kris, hur väl kraven för maritim säkerhet uppfylls och hur försvarsmaktens roll i den statliga sjöfartenI formen av en fallstudie med en teoretiskt deduktiv ansats och en kvalitativ textanalys appliceras Graham Allisons organisationsteori och teori om maritim säkerhet på den statliga sjöfarten. Empirin är i form av förordningar, instruktioner och reglerbrev som är ställda på respektive myndighet.Undersökningen visar att dagens organisering av den statliga sjöfarten inte är optimal för att verka vid en kris och kraven för maritim säkerhet uppfylls, men förbättringspunkter föreligger. En slutsats är att en närmare samverkan mellan myndigheterna skulle lösa många av de problem som idag existerar.

I studien har skillnader mellan fallföretagens arbete med CSR kunnat påvisas, och där några av dessa enligt oss är direkt hänförbara till ägarstrukturen. Utifrån dessa skillnader har vi formulerat fem hypoteser Dessa hypoteser innefattar att kraven på att statliga företag ska ta ett socialt ansvar är större än för privata och att konsekvenserna av att inte ta detta ansvar blir större för statliga företag. Vi fann även att statliga och privata företags totala sociala ansvar inte skiljer sig åt. Däremot påvisades skillnader i företagens sätt att arbeta med CSR-frågor då statliga företags CSR-arbete främst kännetecknas av att vara förebyggande, medan privata framförallt arbetar aktivt. Dessutom fann vi i studien att statliga företag tenderar att ha sitt CSR-arbete mer strategiskt integrerat i organisationen än privata företag..

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler.

Uppsatsen behandlar vilken inverkan på statssuveränitet som förhållandet mellan statliga, respektive icke-statliga aktörer har. Två statscentrerade perspektiv på internationell politik, realismen och liberalismen, utgör de definitionsmässiga begränsningarna av statssuveränitet. Aktörerna belyses i en fallstudie där trafficking i Thailand utgör det empiriska exemplet. Den teoretiska ansatsen utgörs av två konkurrerande perspektiv, ett aktörsbaserat och ett strukturellt betingat, som sammanförs till en syntes. Den teoretiska utgångspunkten förstärks av bumerangmönstret, en modell som illustrerar hur NGOs verkar i en internationell kontext.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket räcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremål för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltäckningsrad, kreditförlustnivå, räntabilitet på eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltäckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har även genomfört intervjuer med respondenter från Handelsbanken, Riksgälden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas årsredovisningar. I dagens ekonomiska krisläge är vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltäckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna är utsatta för, nämligen likviditetshotet.

Syfte: Att bidra med en förklaring till hur företag i sina relationer till omgivande intressenter påverkas av statliga regleringar. Metod: Studien är baserad på sekundärdata i form av bland annat branschorganisations- och myndighetsrapporter och vetenskapliga artiklar. Primärdata har samlats in genom åtta intervjuer med ämneskunniga, representanter för myndigheter, branschorganisationer och företag. Slutsatser: Analysen visar att de hälsoekonomiska utvärderingarna genomförda av TLV är ett sätt för statsmakten att förflytta ett visst mått av makt och styrning till den reglerande myndigheten. Eftersom dessa utvärderingar spelar en roll för landstingens beslut vid upphandling av medicinteknik, genom att rikta uppmärksamhet mot samhällsekonomisk effektivitet, inverkar myndighetens verksamhet reglerande på efterfrågan av medicinteknik-företagens produkter.

Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk åren 1997-2008.Den statliga styrningen har också studerats samt hur verksamhetens utformning förhåller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi är viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvärdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk har i uppdrag att ge råd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar.

Lysande relationer är ett projekt som har sin utgångspunkt i temat relationer, människor emellan. Projektet har resulterat i tre funktionella vardagsprodukter med ett adderat mervärde med syfte att frammana reflektion över våra relationer till andra människor.De tre produkterna finns i de vardagsritualer där möten mellan människor sker och skapar en förutsättning för lysande relationer.Produkterna är en klädhängare/golvlampa, en takarmatur och en ljusstake. Här bidrar ljuset som en gemensam nämnare i de tre produkterna som en symbol för värme, känslor och förändring i situation. Lysande relationer är ett designprojekt ur en humanistisk synvinkel och vad som händer när brukaren interagerar med produkter. Det är inte produkterna i sig själva som skapar lysande relationer, utan dess tankar och handlingar som produkternas mervärden tillför när brukaren använder produkterna.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler. Undersökningen visar på både likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbättra processer kring uppföljning för att försäkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lärdomar kan dras från de utfall arbetet medför..

Syfte: Att bidra med en förklaring till hur företag i sina relationer till omgivande intressenter påverkas av statliga regleringar. Metod: Studien är baserad på sekundärdata i form av bland annat branschorganisations- och myndighetsrapporter och vetenskapliga artiklar. Primärdata har samlats in genom åtta intervjuer med ämneskunniga, representanter för myndigheter, branschorganisationer och företag. Slutsatser: Analysen visar att de hälsoekonomiska utvärderingarna genomförda av TLV är ett sätt för statsmakten att förflytta ett visst mått av makt och styrning till den reglerande myndigheten. Eftersom dessa utvärderingar spelar en roll för landstingens beslut vid upphandling av medicinteknik, genom att rikta uppmärksamhet mot samhällsekonomisk effektivitet, inverkar myndighetens verksamhet reglerande på efterfrågan av medicinteknik-företagens produkter. Detta innebär att det förändrade förfaringssättet gällande hälsoekonomiska utvärderingar ställer krav på medicinteknikföretagen att anpassa sina verksamheter efter de nya förutsättningarna..

Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav. Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process.

Titel: Att vara eller inte vara? En undersökning om hur Sverigesstatliga förvaltningsmyndigheter förhåller sig till begreppetvarumärke.Författare: Linda Florin Brorsson & Stellan Karlsson.Handledare: Magnus Fredriksson.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap.Termin: Vårterminen 2011.Antal ord: 15 580 ord.Nyckelord: Varumärke, Statliga Förvaltningsmyndigheter, Offentlig sektorSyfte: Att undersöka hur Sveriges statliga förvaltningsmyndigheter förhåller sig till begreppet varumärke.Metod: Vi har i vårt examensarbete valt att basera undersökningen på en kvantitativ innehållsanalys.Material: Materialet i undersökningen består av varumärkesrelaterade dokument som begärts in från 248 svenska statliga förvaltningsmyndigheterna.Huvudresultat: Våra huvudresultat pekar på att endast en tredjedel av våra svenska statliga förvaltningsmyndigheter har alla de dimensioner som ingår i ett komplett varumärke. Vi kom framtill att de dokument som bäst påvisar varumärkets essens varkommunikationsdokumenten. 57 % av de tillfrågade förvaltningsmyndigheternavisade sig ha kommunikationsdokument,men endast 72 % av dessa dokument påvisade ett komplett varumärke. I förhållande till detta och i jämförande syfte,undersökte vi vilka förvaltningsmyndigheter som hade både kommunikationsdokument som påvisade ett komplett varumärke och en visuell profilmanual.

Undersökningens syfte har varit att jämföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade ståndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hämtade resultat från 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, från flera vetenskaper. Empirin består av tre delar, där jag först har studerat statliga styrdokument, därefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jämförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns.